söndag 14 augusti 2011

Trodde jag väl aldrig, att jag skulle tycka det var "görsköj" att åka på Cruising, 1032 ggr fram o tillbaka längs Storgatan i Tranås i en gammal amerikanare, men se, det var det!

Vi var där redan till den första cruisingen 11,30 och sen var vi kvar hela dagen. Jag gick lite med hundarna som mamma haft hand om under tiden vi åkte bil, sen fick dom vara med oss nere vid Stadshuset där alla bilarna ställts upp, det var någon sorts utställning/tävling om finaste bilen. Jag är inte alls intresserad av sånt där, men det var kul att gå titta på alla människor, det fanns alla de sorter.

19,00 var det dags för nästa cruising, och Jesus! vad bilar det var!! För att inte tala om hur mycket folk det stod längs kanterna och tittade. I början fick jag lite panik, för det är bland det värsta jag vet att någon tittar på mig, men jag fick tänka som så att det är väl för sjutton inte mig dom tittar på utan bilarna. Sen åkte vi där fram o tillbaka, och en sak är säker, att har jag inte blivit avgasförgiftad i går så blir jag det aldrig! Ju senare det blev, desto mer underhållande blev det. De fina bilarna försvann sakta men säkert och pilsnerbilarna började komma fram, och det var ett j*vla liv.

Men som sagt, det var verkligen jätteroligt, och jag gör gärna om det igen. En annan sida av mig som jag inte heller visste fanns är att jag tydligen tycker det är AShäftigt med bilar som gasar så det låter högt, bilar som har typ megastor motor så det riktigt mullrar om dom och bilar som kan åka iväg jättefort så det riktigt dånar om dom, eller när man åker så fort nedcabat (!? stavas) så det känns som håret skulle flyga av.  Då mös jag där jag satt nertryckt i det stora baksätet, (gapade och skrek och tjoade visst en del också...!) eller var det kanske bara stämningen i allmänhet?!



I kväll har jag varit iväg och tömkört Othello. Känns skönt att komma igång med honom igen, även om vi tog det lugnt i dag. Han var pigg och glad, fast tyckte ju förstås att det inte var så speciellt kul att behöva göra något annat än att springa runt runt.
Otilia har tappat en sko IGEN! Hur kan det vara möjligt? Hoppas hovslagaren kan komma i morgon, jag vill så gärna åka och träna med henne på tisdag. Kunde ju inte förra tisdagen pga att tappsko då också. Det är något som är så enormt frustrerande, när de tappar skor och man absolut inget kan göra åt det.

Ang. min framtida tävlingskarriär  ;))  så har jag faktiskt kommit så långt att jag löst licens. Det ni!!

2 kommentarer:

  1. Kul att du fått upp ögonen för bilar :-) sen var det ju bra att du fick öva i att bli tittad på inför kommande dressyrtävlingar, hihi ;-)

    maria G

    SvaraRadera
  2. Hu, nä, men det var ju inte lig dom tittade på, det var ju bilarna ;)) !

    (En av anledningarna faktiskt att jag har svårt att ta mig iväg till tävling.)

    SvaraRadera