Här har ni den snällaste, goaste, mest okomplicerade häst jag någonsin träffat. Hans mamma ligger inte långt efter, men Casper är något extraordinärt go och vänlig.
Han är kanske inte världens snyggaste just nu då han fortfarande inte växt i sin kostym men hans sätt väger upp det 1000 ggr om.
Han går lös in från hagen varje dag. Eftersom jag bara har två armar men tre hästar, och eftersom jag inte orkar gå två ggr, så går han lös som en liten hund. Kommer han lite på efterkälken ropar jag på honom: " Caaaaasper" och då kommer han dundrandes i trav eller galopp :) .
Det är inte jättelångt ner till hagen, men kanske 400 m.
Sen så äter han och sen så sover han, samma procedur varje dag. Jag brukar gå in till han när han ligger och då lägger han sitt huvud i famnen <3 .
Just nu har han tappat två framtänder, så han ser ut som en liten skolpojke :) .
Jag tycker så mycket om min lilla Farbror!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar