Mitt häst och hundliv!

Nu går vi mot kallare tider, -6 i morse, det var helt vitt ute och något mycket märkligt har hänt. Jag längtar till julen!! Detta h*lvete varje år med att plocka fram julsaker som jag hatar och hafsar upp bara för att man "måste", det längtar jag nu efter. Jag vill spela julskivor, göra julgodis, pulsa i snön... Och jag vet att jag med all säkerhet inte kommer hinna göra en endaste julgodis, kommer spy på julsångerna innan november är slut och svära över den förbannade snön innan den knappt ens hunnit komma ;) . Ska bli intressant att se hur det blir. 

Häromkvällen när jag kom hem från jobbet vid 21.30 och skulle ta in hästarna (de får gå ute tills jag kommer hem) hade temperaturen sjunkit till 2 grader. Det var helt vindstilla, stjärnklart och inget regn. Det hade varit så fint väder med strålande sol på dagen så jag lät hästarna gå utan täcke. När jag tog in Cabaret där på kvällen märkte jag att hon frös! Hon frös så hon skakade :( . Lilla vännen, hur ska hon överleva vintern?! Nu är hon iallafall väl inpaketerad, inte ska hon frysa inte! Om hon fryser nu, i oktober med inte ens -grader, hur mycket måste hon inte ha frusit i vintras när hon gick ute dygnet runt utan täcke?! Synd om henne :( . 

Hon är ju en häst som är lite svår att se känslor på om man säger. Hon liksom bara är. Jag vet inte om hon alltid varit sån eller om hon gått in i sig själv på nåt vis. När jag precis fått hem henne var hon ju arg som ett bi, men det gick över ganska snabbt men sen stod hon oftast bara i hagen och hängde liksom. Likadant vid hantering och ridning, hon liksom bara är, det finns inga reaktioner alls åt nåt håll. Vilket jag iofs är otroligt tacksam för, att hon är så snäll. 

Därför blir jag nu så glad, hjärtat blir helt varmt när jag ser att hon gör något utöver det vanliga. Häromdagen såg jag att hon busade!! Hon sprang omkring och gjorde sånt där buskast med huvudet :) . Underbart!! Att se henne galoppera i hagen istället för att bara hasa omkring. I går tömkörde jag och då hamnar hon ju direkt i den dåliga traven, står nästan på stället och gungar. Jag petade till henne lite med pisken och morrade till lite: gå FRAM!! Samtidigt som jag ändå måste hålla emot lite för annars älgar hon iväg i för stora kliv (kan inte vara lätt att vara häst!) Då sparkade hon faktiskt bakut :D  och jag blev jätteglad! Likadant häromdagen satt jag och gjorde bakdelsvändningar. Åt höger går fint men åt vänster vill hon gärna backa istället. Knack, knack med skänkeln, att gå bakåt är absolut förbjudet!! Då började hon studsa och tala om att det faktiskt var jobbigt. Då blir jag också glad! För jag ser det inte alls som någon olydnad utan som ett bevis att det faktiskt finns LIV och en egen vilja nånstans där inne. 

En häst ska vara full av liv :)