Mitt häst och hundliv!

Nu är vi hemkomna från löshoppningen. Tanken var att Stefan skulle vara med och ta kort men när vi kom dit så stod L.B ensam i ridhuset så Stefan fick vara medhjälpare i stället, och hann därför tyvärr inte med att ta några kort.

Man kan väl säga att han hade nog glömt en del faktiskt, eller om han helt enkelt inte var sugen. Och jag förstår honom, jag förstår inte heller vitsen med att hoppa ;) .

Det är ju nytt system för i år, jag är inte så insatt i hur det såg ut innan, men nu är det i alla fall två lite mindre hinder och sen ett större varav det första av dom små står ganska nära direkt efter hörnet. Det ska tydligen göra det lättare, framför allt för dressyrhästar, att hoppa.
Ibland försökte han vända om nere i hörnet, men skuttade sen lätt över dom två mindre, och skuttade väldigt lätt över det högre också, när han väl hoppade ordentligt och hade lite fart.
Men en gång vägrade han, men hoppade sen ändå från stillastående och landade mitt i hindret, så det flög bommar som plockepinn. Åh gud, tänkte jag med hjärtat i halsgropen, nu bryter han benen, eller får sprickor, eller får pålagringar eller lösa benbitar eller...
Sen hoppade han rätt ok ett par ggr, sen hoppade han aaaaalldeles för lång ifrån så han återigen landade mitt i hindret och bommarna flög och han bröt benen, och fick sprickor och pålagringar och...

L.B tyckte i alla fall att han var lite för stel i galoppen och låst i bogarna - kommer av att han har typ 5 mm mellan frambenen ;) , så mycket lösgalopp (hur jag nu ska kunna göra det, de rör sig ju inte ens i hagen knappt pga all is och fruset) så han kommer upp lite i knäna. Sen kunde han säga mer definitivt om han tycker att det är lönt att visa honom nästa gång vi löshoppar, som är om ett par veckor igen.