Träningen i dag gick så bra! Jag är så glad :) . Jag börjar hitta lite knappar hur man ska rida henne nu, hon är totalt okomplicerad, men det tar ju ändå lite tid att lära känna varandra och det är viss skillnad på att skava runt i skogen och komma inomhus för instruktör.
Sen att jag måste skärpa till mig och börja rida MYCKET bättre är ju inte hästens fel. Jag vet exakt vad jag gör för fel, ändå sitter jag och gör dom. Mitt största problem är att jag är för mild i min ridning, jag har för långa tyglar, håller inte om tygeln ordentligt och tillåter kanske lite för ofta att hästen får små kryphål att slippa arbeta, jag måste bli mer bestämd i min ridning. Sen spänner jag mig ibland i mina axlar och hamnar ibland lite för mycket framåt. Man ska bara sitta helt avslappnad, rakt över hästen, hur svårt kan det vara? Men dels så har jag inte haft någon ordentlig häst att både jobba med och där jag kan jobba med mig själv så att säga på många år och S sa att det är mycket lättare att lära en mild ryttare att bli lite mer "go i" än att lära en hård ryttare att bli mildare. Så då får vi hoppas att det är så :) .
Sen har jag bestämt mig för att BARA rida för S. En del tycker att det är jättebra att träna för så många olika som möjligt, men jag blir bara förvirrad av när dom säger olika.
Ex vis; S vill att jag rider hästen rak, så rak som möjligt och lösgör den ur det genom att få den att arbeta ärligt med båda bak. Ur det raka kan man sen börja krummelutta, ställa osv, men först måste hästen vara lösgjord i båda sina sidor, bjuda jämt i båda tyglarna, och jag får jobba mycket med diagonala hjälper - vä skänkel ska följas upp i hö hand osv. Mycket rida innanför spåret för att hålla koll på ytter, jätteviktigt att hålla koll på ytter.
C.L däremot är lite helt tvärtom. Där är det mycket rida på volt och böja hästens hals för att få den lösgjord i hals/bogparti och att sen rida den "förböjd" i hals och huvud in mot bogen åt sidorna så att säga.
Detta resulterar ju i att när jag ridit för C.L sitter jag och rider hästen med böjd hals för S och det får jag ABSOLUT inte. Då tappar man ytter - "flexa" hästen kan man absolut göra för att strecha lite, men som sagt inte innan den är lösgjord i sidorna och har bjudning bakifrån.
En annan tränare jag ridit lite för, även om det var längesen, är en sån som tycker att man ska rida på så in i h*lvete för att hästen ska "få igång" sin kropp. Den teorin är jag ganska tveksam till, då jag tycker att man i möjligaste mån måste se till att hästen går i balans.
Det går inte heller hem hos S. Skulle jag råka segla iväg med C får jag tillsägelse, det går inte för då travar hon ifrån sina kroppsdelar så att säga.
Så jag kan bara tänka mig vilken förvirring det skapar hos hästen, att hela tiden bli riden på olika vis.
C är även 200 % okomplicerad att hantera. Åkte själv i dag, lastade in henne - gick rakt in. Hon var redan påklädd eftersom jag gör det i stallet innan vi åker, men efteråt var jag ju med själv, men hon står helt still när jag klär av henne och plockar in grejjorna i transporten, lägger på täcken osv. (kommer på mig själv hela tiden med att säga saker till hästen, som; "tror du vi behöver lägga på ett täcke till?" "ska vi ta den här med?" m.m . Det är lätt att samtala med någon som är lugn och stabil ;) .) Och sen traskar hon rakt in i transporten, helt av sig självt.
Det är ju såhär som det ska vara! Man ska inte behöva vara typ fem pers för att klara av att göra något med nåt nervöst h*lvete som inte går att lasta, inte går att ha med på nya platser utan att krypa ur skinnet, inte går att rida osv. Men har man haft det så under en längre tid glömmer man bort att det faktiskt finns andra, mer "normala" individer.
Jag är så otroligt glad och tacksam över att få ha denna fina häst hos mig!
Nu ska jag sätta mig med ett skolarbete några timmar innan det är dags för löshoppningen med min lille Farbror :) .
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar