söndag 29 januari 2012

I dag har det varit en aktiv dag! Förvisso som de flesta dagarna, när ska man ha tid att ta det lite lugnt?
Efter mockningen och frukosten tog jag med mig Flickorna och, kors i taket, Stefan till skogen för promenad. Gick en lite längre runda eftersom det är ledig dag och inga tider att passa. Jag har hittat en bra runda där hundarna kan springa lösa hela tiden, det är ett gammalt traktorspår mitt inne i skogen som är som en runda, så jag behöver inte vända. Det var en del snö att pulsa i så jag var genomsvett innan jag var hemma.

Efter det åkte vi och hämtade hö. Det har varit svårt med hö't i år, en regnig sommar och fuktig höst är ingen bra kombination om man vill ha fint hö, men jag väljer ut dom bästa balarna och luktar på varje. Kanske kan jag ta anställning som mögelhund?

Efter att ha packat in allt hö var det bara in och åta lite middag, hann faktiskt även med att ligga på soffan i en halvtimme efteråt och smälta maten och läsa i min braiga bok, innan jag gav mig ut igen för en ridtur.
Tog en lite längre runda i dag, där det finns en jättebra galoppsträcka. Nästan helt rakt och lite, lite svagt uppför. Jag är en riktig fegis när det gäller att galoppera på isigt vinteväglag, men just här kör det knappt några bilar, så snön var inte så packad. Så jag tog mod till mig och började galoppa. Åh, vad hon tyckte det var kul!! Hon bjöd som bara den och bockade satan, frustade och tyckte det var riktigt latjo. Och till min förvåning tyckte jag det också! Kanske inte mitt i dom värsta brall-serierna, men i det stora hela var det riktigt kul. Finns det något underbarare än när man bara sitter och ler på hästryggen?
Har börjat det MYCKET mödosamma arbetet med att rycka Otilias man... Jag HATAR att rycka manen, det gör ont i mina fingrar, jag är inte bra på det och till råga på allt har jag ju sprayat i femtielva liter pälsglans i manen så fingrarna bara glider. Men jag gör lite varje dag när jag ridit och nu är halva manen ungefär ganska ok.

På tisdag är det ju första träningen för året MEN vår bilj*vel gick sönder i går. Det skrapade och bullrade och levde f*n när jag skulle köra iväg, jag kan inget om bilar, men så där ska det ju inte låta. Jag "kände på mig" att det var något konstigt, men Stefan sa att det bara var bromsarna som låg på och att det bara var att köra (!). Alltså, det lät så högt inne i bilen att jag NÄSTAN hade behövt hörselskydd. Så jag mullrade iväg, men stannade efter ett tag, för det kändes inte bra. Då upptäckte vi att det lossnat en fjäder som stack rätt in i däcket på insidan = INGET bra. Så vi får se om den hinns lagas till på tisdag, hoppas verkligen det.

En annan tråkig sak, eller jag vet egentligen inte om det är tråkigt, på ett sätt är det ju det och ett sätt inte, är att jag måste skaffa ett nytt jobb. Det är bistra tider och vi måste stänga vår butik och jag blir av med jobbet. Tråkigt förstås, men samtidigt kanske det är ett bra tecken, för att få mig att göra något med mitt liv... Det lär jag förvisso inte komma på så himla snabbt, vad jag ska bli när jag blir stor, men annat jobb måste ändå skaffas. Usch, skriva in sig på arbetsförmedlingen och börja stämpla, det är HEMSKT och nedvärderande =( .
Kanske skulle ta och öppna min ostaffär nu då?!

Nu ska vi glo på en film, "Cowboy's and Aliens".

2 kommentarer:

  1. Låter som en superhärlig ridtur :-) Bistra tider är inget kul, hoppas du hittar nåt annat att jobba med, som har bra arbetstider så du hinner med hästar och hundar, det är just det som är så bra med att jobba åt sig själv att man kan styra tiderna som man vill.
    Ha det gott...snart kommer våren!!! (hoppas jag!)
    Maria G

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det var härligt! Inte lika härligt i går dock, men man får vara glad för det lilla!
      Ja, trist med dåliga tider, man blir liksom lite förvirrad, vad fasen ska jag göra nu liksom?! Ekonomiskt är det ju heller ingen höjdare. Men det kanske är någon mening med detta...

      Ja, kommer inte våren snart vet jag inte vad jag tar mig till!!

      Radera