Mitt häst och hundliv!

Det finns väl något talesätt som heter "nu kan det bara bli bättre". Av min erfarenhet borde det egentligen heta "det kan ALLTID bli värre"...

Åkte till Tranås i dag och hjälpte till att flyttstäda hos mormor. Fram på kvällningen får jag ett sms av. S, Otilia hade tröttnat på sin boxvila och - HOPPAT UT FRÅN BOXEN!!

Hon hade skenat omkring i full galopp så det hade varit svårt för S att få tag på henne, men hon hade lyckats tillslut och ställt tillbaka henne.
Eftersom vi har murade boxar så kunde jag ju tänka mig att hon kanske inte såg så rolig ut.
Väl hemma sprang jag ner till stallet, och jag började faktiskt gråta.
Hästen såg rent för jävlig ut :( .

Ett stort skrapsår precis under knät h.f, ett ca 25 cm långt sår på h.b, v.bakknä har fått en rejäl smäll och var ordentligt svullet och sårig, insida v.b flera sår.
På med sårtvätten och en superbra bakteriedödande salva jag  har. Nu hoppas jag att såren är ytliga och läker fort, lite nervös för bakknät är jag för det såg inte roligt ut alltså.

Och sen brunstar hon nåt så fruktansvärt, jag känner faktiskt inte igen henne, det är som hon blivit knäpp. Hon kissar hela tiden, hon kan knappt gå för hon måste kissbrunsta hela tiden, hon kissar i gången, hela boxen är blöt för hon står o drättlar hela tiden.

Kommer definitivt dela på dom sen, den 1 sep kommer två till valacker, så då blir det ston för sig och valacker för sig!!

Ja, välkommen till Cirkus Axelsson!!