söndag 6 mars 2011

I dag har jag varit o tränat med Otilia och det gick faktiskt mycket bra! Ett litet bevis på att jag har ridit på rätt sätt den senaste 10 dagarna. Hästen har alltså otroligt mycket nerv, är mycket vaken och kan därför bli allt för hög i nacken, tappar ryggen och får "symaskinsgång", och det vill vi ju inte ha. Så jag har bara ridit henne lugnt, lite undertempo nästan och låg, låg och försöker få henne att bli lång i halsen i stället för att bara vika in huvudet. Så fort hon blir springig saktar jag av, gör om - gör rätt!

Det blev ju lite dumt på K-G träningen sist... Otilia har svårt för galoppen, vilket jag tror beror på att hon är mjuk, väldigt mjuk i sina bakben, på gränsen till överrörlig, och hon har ingen styrka i bakdelen eftersom hon inte är så mycket riden, och det gör att hon har svårt för att samla sig till galopp/galoppfattningen. K-G förstod det nog som att hon är dum i galoppen och står emot, men det är absolut inte så det är. I alla fall sa ha till mig att jag skulle galoppera hästen i 15 minuter, och därefter galoppera lite till.

Jag vet egentligen inte vad resultatet blev, mer än att när jag tränade igen två dagar senare gick det knappt att sitta på hästen, hon stod på stället och studsade och det gick inte alls att fatta galopp eller rida överhuvudtaget, hon sprang som om hon var jagad av Fan själv! Tillbaka på ruta ett. Sen dess har jag bara ridit som jag skrev här ovan och i dag var första gången som jag kände att hon var riktigt lugn och fin i både huvudet och kroppen och det gick verkligen att rida, det är en sån skön känsla. 

Vi kör väldigt basic grejjor så här i början, men hon är otroligt lättlärd och så villig att göra rätt och göra det jag ber henne om. Jag skulle kunna rida henne en hel dag, hon lägger inte av. Det gäller att vara rädd om en sån häst så man inte överanstränger den. Jag har aldrig suttit på en sån häst innan, som liksom bara gör det du säger till den och vill mer, mer. Jättekul faktiskt, men jag känner även lite press att förvalta kapaciteten på rätt sätt...

Nu sitter Via brevid och vill ha min sockerkaka, ska hon få den?! ;)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar