Mitt häst och hundliv!

Jag tackade nej till Italien. Mina svaga flygnerver går inte med på det och sen blir det så bökigt med alla djuren så Stefan får åka själv...

Har nu fått 100% svar på Othellos blodprov, värdena på vita/röda blodkroppar är lågt, hemoglobinvärdet är lågt. CK och trombocyter förhöjt. Nu ska han få Selevitan tillskott + B C och E vitamin + järntillskott. Nytt blodprov om ca tre veckor och se om det skett ngn förändring. Förenklat = järn/blodbrist och oförmåga för cellerna att ta upp syre för transport till musklerna. Stackars min lille Bobben =( .

Båda hästarna har trampat av sig varsin sko i går också, Hedvig har små bulor under ena tassen som gör att hon haltar, blä, känns som det inte riktigt flyter på som det ska nu.

Lägger in en bild på min älskade lilla Via från när hon var liten,  åh vad hon var söt! Jag vill ha en valp! Lukta på och borra in näsan i den mjuka goa pälsen...

Det gick ju förvisso inte att göra med Via, hon var hemsk när hon var liten, som en liten piraya högg hon med sina små sylvassa tänder. Men tänk, att det har jag nästan glömt! Via var faktiskt hemsk när hon var liten, hon var helt bedrövlig, så jobbig hund kan inte finnas att hitta i hela världen.

Hon gick inte att lämna själv, hon skrek när hon inte fick hälsa på folk på stan, hon var jättesvår att få rumsren, hon bet och högg i allt som kom i närheten, hon hängde i mina byxor när jag skulle klä på mig (det är hål i alla mina kläder nästan sen hon var liten), hon knöt upp mina skosnören när vi var på promenad, hon började sjunga "lalalalalala" så fort hon behövde vara still i mer än 2 sekunder, överenergi jämt, när vi var på Klobben kunde hon bara inte vara still utan gjorde antingen sitt idiot-ryck = sprang runt, runt i kopplet i 300 km/ i timmen eller började gräva frenetiskt i marken. Vaknade tidigt varje morgon och började med sin fina sång "lalalalala".

Men tänk att det här har jag nästan glömt. (Eller det har jag ju inte eftersom jag skrivit det), men jag tycker nu "att så jobbigt var det väl inte"?! Nu när jag tittar på kort på henne när hon var liten så längtar jag tillbaka till den tiden, medans när den tiden var minns jag är jag knappt kunde vänta tills hon blev äldre. Konstigt det är va!?