Jaha, då är jag då officiellt arbetslös. Känns sådär... Var och skrev in mig på Arbetsförmedlingen innan i dag, det gick snabbt och smidigt, det var ju bra. Så får ni nys på nåt jobb, HÖR AV ER!!!! ;)
Hann med en massa saker nu på fm, det är väl så, att man hinner med en massa när man är arbetslös?!?
Först skrev jag in mig på AF, sen gick jag in och bokade en klipptid, det är VERKLIGEN dags nu, sen gick jag en timme med hundarna i "stan". Det märks att dom inte är vana vid att gå i stan, speciellt Hedvig blir lite stressad, men det går bättre och bättre tycker jag.
Sen gick jag in på kontoret, faxade och gjorde lite beställningar, packade ett par kartonger med grejjer jag sålt på Tradera och sen åkte jag och beställde en synundersökning. Åkte sen till Granngården och köpte foder och till sist åkte jag och lämnade in Tradera-paketen. Allt hann jag med på två timmar. Jag är så effektiv ;) . Det kan jag förresten skriva i mina blivande arbetssökningar, att jag är EFFEKTIV ;) , en bra egenskap.
Ja, det blev ju förstås ingen träning i morse för bilen är inte färdig. Så jag fick ha en av jobbarbilarna in till stan, en tvåsits Caddy, så Hedvig och Via fick trängas på ena sätet och jag på det andra. Funkade finfint. Men det gick tyvärr inte att stänga dörren på passagerarsidan för låset hade väl frusit eller nåt (är inte vintern UNDERBAR?!? -10 här i morse) så jag fick binda fast dörren inifrån med ett koppel. En ordentlig kvinna reder sig själv, eller hur!?
Träningen är uppskjuten tills i morgon, känner bara att det är j*vligt tråkigt, att det just nu när jag ska igång igen, kommit Sibirisk ISkyla hit... Men det är bare att bit ihop.
tisdag 31 januari 2012
söndag 29 januari 2012
I dag har det varit en aktiv dag! Förvisso som de flesta dagarna, när ska man ha tid att ta det lite lugnt?
Efter mockningen och frukosten tog jag med mig Flickorna och, kors i taket, Stefan till skogen för promenad. Gick en lite längre runda eftersom det är ledig dag och inga tider att passa. Jag har hittat en bra runda där hundarna kan springa lösa hela tiden, det är ett gammalt traktorspår mitt inne i skogen som är som en runda, så jag behöver inte vända. Det var en del snö att pulsa i så jag var genomsvett innan jag var hemma.
Efter det åkte vi och hämtade hö. Det har varit svårt med hö't i år, en regnig sommar och fuktig höst är ingen bra kombination om man vill ha fint hö, men jag väljer ut dom bästa balarna och luktar på varje. Kanske kan jag ta anställning som mögelhund?
Efter att ha packat in allt hö var det bara in och åta lite middag, hann faktiskt även med att ligga på soffan i en halvtimme efteråt och smälta maten och läsa i min braiga bok, innan jag gav mig ut igen för en ridtur.
Tog en lite längre runda i dag, där det finns en jättebra galoppsträcka. Nästan helt rakt och lite, lite svagt uppför. Jag är en riktig fegis när det gäller att galoppera på isigt vinteväglag, men just här kör det knappt några bilar, så snön var inte så packad. Så jag tog mod till mig och började galoppa. Åh, vad hon tyckte det var kul!! Hon bjöd som bara den och bockade satan, frustade och tyckte det var riktigt latjo. Och till min förvåning tyckte jag det också! Kanske inte mitt i dom värsta brall-serierna, men i det stora hela var det riktigt kul. Finns det något underbarare än när man bara sitter och ler på hästryggen?
Har börjat det MYCKET mödosamma arbetet med att rycka Otilias man... Jag HATAR att rycka manen, det gör ont i mina fingrar, jag är inte bra på det och till råga på allt har jag ju sprayat i femtielva liter pälsglans i manen så fingrarna bara glider. Men jag gör lite varje dag när jag ridit och nu är halva manen ungefär ganska ok.
På tisdag är det ju första träningen för året MEN vår bilj*vel gick sönder i går. Det skrapade och bullrade och levde f*n när jag skulle köra iväg, jag kan inget om bilar, men så där ska det ju inte låta. Jag "kände på mig" att det var något konstigt, men Stefan sa att det bara var bromsarna som låg på och att det bara var att köra (!). Alltså, det lät så högt inne i bilen att jag NÄSTAN hade behövt hörselskydd. Så jag mullrade iväg, men stannade efter ett tag, för det kändes inte bra. Då upptäckte vi att det lossnat en fjäder som stack rätt in i däcket på insidan = INGET bra. Så vi får se om den hinns lagas till på tisdag, hoppas verkligen det.
En annan tråkig sak, eller jag vet egentligen inte om det är tråkigt, på ett sätt är det ju det och ett sätt inte, är att jag måste skaffa ett nytt jobb. Det är bistra tider och vi måste stänga vår butik och jag blir av med jobbet. Tråkigt förstås, men samtidigt kanske det är ett bra tecken, för att få mig att göra något med mitt liv... Det lär jag förvisso inte komma på så himla snabbt, vad jag ska bli när jag blir stor, men annat jobb måste ändå skaffas. Usch, skriva in sig på arbetsförmedlingen och börja stämpla, det är HEMSKT och nedvärderande =( .
Kanske skulle ta och öppna min ostaffär nu då?!
Nu ska vi glo på en film, "Cowboy's and Aliens".
Efter mockningen och frukosten tog jag med mig Flickorna och, kors i taket, Stefan till skogen för promenad. Gick en lite längre runda eftersom det är ledig dag och inga tider att passa. Jag har hittat en bra runda där hundarna kan springa lösa hela tiden, det är ett gammalt traktorspår mitt inne i skogen som är som en runda, så jag behöver inte vända. Det var en del snö att pulsa i så jag var genomsvett innan jag var hemma.
Efter det åkte vi och hämtade hö. Det har varit svårt med hö't i år, en regnig sommar och fuktig höst är ingen bra kombination om man vill ha fint hö, men jag väljer ut dom bästa balarna och luktar på varje. Kanske kan jag ta anställning som mögelhund?
Efter att ha packat in allt hö var det bara in och åta lite middag, hann faktiskt även med att ligga på soffan i en halvtimme efteråt och smälta maten och läsa i min braiga bok, innan jag gav mig ut igen för en ridtur.
Tog en lite längre runda i dag, där det finns en jättebra galoppsträcka. Nästan helt rakt och lite, lite svagt uppför. Jag är en riktig fegis när det gäller att galoppera på isigt vinteväglag, men just här kör det knappt några bilar, så snön var inte så packad. Så jag tog mod till mig och började galoppa. Åh, vad hon tyckte det var kul!! Hon bjöd som bara den och bockade satan, frustade och tyckte det var riktigt latjo. Och till min förvåning tyckte jag det också! Kanske inte mitt i dom värsta brall-serierna, men i det stora hela var det riktigt kul. Finns det något underbarare än när man bara sitter och ler på hästryggen?
Har börjat det MYCKET mödosamma arbetet med att rycka Otilias man... Jag HATAR att rycka manen, det gör ont i mina fingrar, jag är inte bra på det och till råga på allt har jag ju sprayat i femtielva liter pälsglans i manen så fingrarna bara glider. Men jag gör lite varje dag när jag ridit och nu är halva manen ungefär ganska ok.
På tisdag är det ju första träningen för året MEN vår bilj*vel gick sönder i går. Det skrapade och bullrade och levde f*n när jag skulle köra iväg, jag kan inget om bilar, men så där ska det ju inte låta. Jag "kände på mig" att det var något konstigt, men Stefan sa att det bara var bromsarna som låg på och att det bara var att köra (!). Alltså, det lät så högt inne i bilen att jag NÄSTAN hade behövt hörselskydd. Så jag mullrade iväg, men stannade efter ett tag, för det kändes inte bra. Då upptäckte vi att det lossnat en fjäder som stack rätt in i däcket på insidan = INGET bra. Så vi får se om den hinns lagas till på tisdag, hoppas verkligen det.
En annan tråkig sak, eller jag vet egentligen inte om det är tråkigt, på ett sätt är det ju det och ett sätt inte, är att jag måste skaffa ett nytt jobb. Det är bistra tider och vi måste stänga vår butik och jag blir av med jobbet. Tråkigt förstås, men samtidigt kanske det är ett bra tecken, för att få mig att göra något med mitt liv... Det lär jag förvisso inte komma på så himla snabbt, vad jag ska bli när jag blir stor, men annat jobb måste ändå skaffas. Usch, skriva in sig på arbetsförmedlingen och börja stämpla, det är HEMSKT och nedvärderande =( .
Kanske skulle ta och öppna min ostaffär nu då?!
Nu ska vi glo på en film, "Cowboy's and Aliens".
onsdag 25 januari 2012
Har visst legat av mig lite med bloggandet... Så blir det ibland.
Jaha, så kom då kylan. -11 hade vi igår morse, brrrrrrr, typiskt nu när jag börjat rida igen. Men det är bara att bita ihop och väl uppe på hästen blir jag genomsvett efter ett tag. En blandning av pigg-spänd-rör sig helt otroligt i snön gör att det inte går många minuter förrän svetten dryper.
I dag mötte jag en gubbe ute i skogen (som Otilia var LIVrädd för först) och han undrade "om det inte var kallt att sitta där uppe?" =)
Har börjat bli så otroligt sugen på att åka iväg på resa (som alltid denna årstiden) , men det är bara att inse att det inte kommer bli något det här året heller =( . Har väl dock börjat försonats med tanken att lämna hundarna på pensionat, men det blir DYRT, ca 5000 kr, och sen hitta någonstans att stalla in hästarna, så jag får säkert räkna med ca 10000 kr/två veckor bara för att "bli av med" djuren. Inte nog med att man måste spara ihop till resan, så måste man ju även räkna in denna kostnaden.
Jag älskar verkligen mina djur, dom betyder allt för mig, men när man inte har någon hjälp som kan ta hand om dom ens nån gång vartannat år så känns det lite tråkigt. Ja, ja så är det.
Har blivit så grymt sugen att åka till USA, Swanson's har ju bilpaket där man kan välja vissa sträckor, då är förvisso allt inplanerat i förväg, men jag tycker det skulle vara lite skönt, i alla fall om man aldrig varit i landet innan, så man aldrig behöver oroa sig för boende och liknande, utan allt är redan fixat liksom.
Sen lockar ju naturligtvis länder som erbjuder SOL, grönt vatten och en kritvit sandstrand. En tripp till Afrika och safari hade inte heller varit så dumt. En av mina drömresor är Tanzania/Zanzibar. Jag tror det är otroligt vackert där. Skulle även vilja åka till Mexico eller någon karibisk ö. Jag är ganska öppen för förslag. Just nu har jag som sagt snöat in på USA. Vi ska ev. åka ner till Swanson's när dom har en resedag, med information, utställare och liknande. Bara för att liksom.
Är inne i en period då jag tycker allt är lite jobbigt, kan det vara en försenad 30-års kris?! Känner att jag börjar bli gammal, men inte åstadkommit ett skit med livet. Vill göra saker nu som man vanligtvis gör i 20-årsåldern, backpacker i Thailand, au pair i USA, städerska på nån Carribean-kryssare, jag vill ha PENGAR, trött på att alltid behöva vända och vrida på varenda krona, jag vill veta vad jag ska bli när jag blir stor, bla bla bla...
Men ibland när jag känner mig som mest gnällig brukar jag ändå tänka; det kunde varit värre. Jag kunde blivit född i Ryssland eller NordKorea...
Kanske är det bara att jag behöver SEMESTER!!!
Dream on...
Jaha, så kom då kylan. -11 hade vi igår morse, brrrrrrr, typiskt nu när jag börjat rida igen. Men det är bara att bita ihop och väl uppe på hästen blir jag genomsvett efter ett tag. En blandning av pigg-spänd-rör sig helt otroligt i snön gör att det inte går många minuter förrän svetten dryper.
I dag mötte jag en gubbe ute i skogen (som Otilia var LIVrädd för först) och han undrade "om det inte var kallt att sitta där uppe?" =)
Har börjat bli så otroligt sugen på att åka iväg på resa (som alltid denna årstiden) , men det är bara att inse att det inte kommer bli något det här året heller =( . Har väl dock börjat försonats med tanken att lämna hundarna på pensionat, men det blir DYRT, ca 5000 kr, och sen hitta någonstans att stalla in hästarna, så jag får säkert räkna med ca 10000 kr/två veckor bara för att "bli av med" djuren. Inte nog med att man måste spara ihop till resan, så måste man ju även räkna in denna kostnaden.
Jag älskar verkligen mina djur, dom betyder allt för mig, men när man inte har någon hjälp som kan ta hand om dom ens nån gång vartannat år så känns det lite tråkigt. Ja, ja så är det.
Har blivit så grymt sugen att åka till USA, Swanson's har ju bilpaket där man kan välja vissa sträckor, då är förvisso allt inplanerat i förväg, men jag tycker det skulle vara lite skönt, i alla fall om man aldrig varit i landet innan, så man aldrig behöver oroa sig för boende och liknande, utan allt är redan fixat liksom.
Sen lockar ju naturligtvis länder som erbjuder SOL, grönt vatten och en kritvit sandstrand. En tripp till Afrika och safari hade inte heller varit så dumt. En av mina drömresor är Tanzania/Zanzibar. Jag tror det är otroligt vackert där. Skulle även vilja åka till Mexico eller någon karibisk ö. Jag är ganska öppen för förslag. Just nu har jag som sagt snöat in på USA. Vi ska ev. åka ner till Swanson's när dom har en resedag, med information, utställare och liknande. Bara för att liksom.
Är inne i en period då jag tycker allt är lite jobbigt, kan det vara en försenad 30-års kris?! Känner att jag börjar bli gammal, men inte åstadkommit ett skit med livet. Vill göra saker nu som man vanligtvis gör i 20-årsåldern, backpacker i Thailand, au pair i USA, städerska på nån Carribean-kryssare, jag vill ha PENGAR, trött på att alltid behöva vända och vrida på varenda krona, jag vill veta vad jag ska bli när jag blir stor, bla bla bla...
Men ibland när jag känner mig som mest gnällig brukar jag ändå tänka; det kunde varit värre. Jag kunde blivit född i Ryssland eller NordKorea...
Kanske är det bara att jag behöver SEMESTER!!!
fredag 20 januari 2012
Hedvigs tass ser i dag ut så här =( :
Hon har dock inte lika ont längre nu när bölden har kommit upp på ovansidan, men det ser ju inte så roligt ut.
I går såg jag en bra film, Secreteriat. Usch vad jag bölade, kunde inte sluta efteråt. Men den var inte sorglig utan mer fin liksom. Vilken häst!! Han behöver väl ingen närmare förklaring, även icke hästmänniskor torde väl känna till honom. När han dog vid 19 års ålder (utav fång) obducerades han och då upptäcktes att hans hjärta var ca 2,5 gång större än normalt. Inte undra på att han kunde springa som bara den. Sevärd film tycker jag!
Här är ett klipp från Youtube "live", när han vinner Belmont Stakes 1973 med otroliga 31 längder. Jag ryser och gråter nästan lite. Jag gillar egentligen inte galopp/travsport men detta är mäktigt. Det finns fortfarande inte, än i dag, någon häst som slagit Secreteriats rekord.
torsdag 19 januari 2012
Finnes: Sto - 05 e: Rubinrot-Amiral. Har mycket lätt för samling (galoppera på stället) och gör finfina levader.
Ja, idag var det då dags för premiärturen, efter några veckors vila och med ny sadel. Otilia tyckte nog det var jättekul, jag vet inte om jag tyckte det var lika kul. JESUS Amalia vad pigg hon var!! Åh, vad jag ångrade mig att jag inte hade longerat henne innan, fast var skulle jag ha gjort det? Paddocken är helt frusen och knölig. Två dagars promenad räckte liksom inte för att göra av med energin som finns där inne i den lilla hästkroppen.
Hon var som ett ånglok, hon frustade och öronen stod rätt upp, PEP emellanåt när hon inte fick springa iväg i full kareta, och ibland (ganska ofta =o) kom det lite bocksprång blandat med levaderna i bästa Spanska Ridskolan-anda...
Faktiskt första gången som jag hade hjärtat i alla fall halvvägs upp i halsgropen. Hade typ tre hål för långa läder också, dressyrläder i hoppsadel ungefär, och hamnade i en extrem stolsits, men det fanns inte tid till att hålla på och ändra på det, utan det var mer hålla sig fast och åka med kan man säga. Phu...
Sen är det HALT. Det är packad is på vägen och så har det snöat lite över det, och är det något som jag hatar och är livrädd för, det är när man sitter på hästen och det är halt.
Men vi tog oss hem helskinnade, i morgon ska jag korta mina läder så det åtminstone känns komfortabelt att bara sitta i sadeln, och så hoppas vi på att lite energi försvann i dag!
Stackars, stackars Vig-Vig. Hennes tass är helt "fucked-up". Hon hade problem med tassarna precis när jag köpt henne, hon fick liksom massor med vårtor så det såg ut som hon bildade nya trampdynor. Mycket smärtsamt förstås. Nu har det kommit något liknande, men ändå inte samma på nåt vis. Men det är ändå trampdynan som är boven i dramat. Hon har så ont, så ont... =(
"Lillfinger"tramdynan sitter inte riktigt där den ska, om man säger så...
Det är så svullet. Nu har det även börjat svullna på ovansidan av tassen.
Det syns inte så bra på denna bilden, men om man lyfter lite på håret så är det helt skinnflått och otäckt.
Jag fick ett starkt schampoo av veterinären förra gången som hon ska tvättas med på tassen och stå med i tio minuter, och även en stark vätska som ska droppas på, så det gör jag nu.
Men jag ringde ändå till veterinären i dag för att höra vad dom tyckte, för jag tycker det ser ganska otäckt ut nu. Dom tyckte jag skulle avvakta över helgen och fortsätta schamponera och sen höra av mig igen på måndag.
Jag har även tänkt om hon kanske har fått in något i tassen, men jag hittar inget sår/hål och det känns inte som det är något där i när jag klämmer på den.
Ja, alltid är det nåt...
Ja, idag var det då dags för premiärturen, efter några veckors vila och med ny sadel. Otilia tyckte nog det var jättekul, jag vet inte om jag tyckte det var lika kul. JESUS Amalia vad pigg hon var!! Åh, vad jag ångrade mig att jag inte hade longerat henne innan, fast var skulle jag ha gjort det? Paddocken är helt frusen och knölig. Två dagars promenad räckte liksom inte för att göra av med energin som finns där inne i den lilla hästkroppen.
Hon var som ett ånglok, hon frustade och öronen stod rätt upp, PEP emellanåt när hon inte fick springa iväg i full kareta, och ibland (ganska ofta =o) kom det lite bocksprång blandat med levaderna i bästa Spanska Ridskolan-anda...
Faktiskt första gången som jag hade hjärtat i alla fall halvvägs upp i halsgropen. Hade typ tre hål för långa läder också, dressyrläder i hoppsadel ungefär, och hamnade i en extrem stolsits, men det fanns inte tid till att hålla på och ändra på det, utan det var mer hålla sig fast och åka med kan man säga. Phu...
Sen är det HALT. Det är packad is på vägen och så har det snöat lite över det, och är det något som jag hatar och är livrädd för, det är när man sitter på hästen och det är halt.
Men vi tog oss hem helskinnade, i morgon ska jag korta mina läder så det åtminstone känns komfortabelt att bara sitta i sadeln, och så hoppas vi på att lite energi försvann i dag!
Stackars, stackars Vig-Vig. Hennes tass är helt "fucked-up". Hon hade problem med tassarna precis när jag köpt henne, hon fick liksom massor med vårtor så det såg ut som hon bildade nya trampdynor. Mycket smärtsamt förstås. Nu har det kommit något liknande, men ändå inte samma på nåt vis. Men det är ändå trampdynan som är boven i dramat. Hon har så ont, så ont... =(
Det är så svullet. Nu har det även börjat svullna på ovansidan av tassen.
Jag fick ett starkt schampoo av veterinären förra gången som hon ska tvättas med på tassen och stå med i tio minuter, och även en stark vätska som ska droppas på, så det gör jag nu.
Men jag ringde ändå till veterinären i dag för att höra vad dom tyckte, för jag tycker det ser ganska otäckt ut nu. Dom tyckte jag skulle avvakta över helgen och fortsätta schamponera och sen höra av mig igen på måndag.
Jag har även tänkt om hon kanske har fått in något i tassen, men jag hittar inget sår/hål och det känns inte som det är något där i när jag klämmer på den.
Ja, alltid är det nåt...
tisdag 17 januari 2012
Fick precis veta att träningen drar igång igen den 31 januari, ska bli så kul =) ! Det blev ingen ridning i dag, det är så hårt i marken och packad is så det är verkligen glashalt, och jag tänkte att SÅ kul ska vi väl inte ha, nu när hon har vilat i några veckor. Såg för mitt inre att vi for omkring som Bambi på hal is så jag tog longerlina och träns och sen promenerade vi i ca 30 min rask takt i stället.
Eller, hm, Otilia är lite speciell på det viset att när vi går hemifrån så pinnar hon på som bara den, jag hinner knappt med, medans när vi har vänt och går hemåt så går hon sakta, sakta och ska lukta på saker och verkar liksom inte vilja gå hem. Brukar det inte vara tvärtom? Men med den arbetsviljan är jag inte förvånad att hon tycker jag är tråkig och vänder hemåt när vi precis börjat bli lite varma i kläderna.
I dag ringde en en person på stallplats... Efter att hon frågat lite om vad det kostar och var det ligger, frågade jag var hon bodde. Då visade det sig att hon bodde 8 mil (!) härifrån och tänkte inte flytta närmre. Och så frågade jag vad hon hade för häst. En travare som hon skulle rädda från slakt (hm, vi är inte så mycket för att rädda hästar här, tänkte jag säga med lite *ironi* om man säger så...men sa inget) så hon behövde bara en stallplats till hästen fortast möjligt. Eh... det står i annonsen VAR stallet finns, hur tänker man om man söker stallplats 8 mil från hemmet?!
Jag sa, att det är ju lite långt och jag tänker inte sköta om någon annans häst, så det blev inget med det.
Kan det inte ringa någon VETIG mänska??!
Eller, hm, Otilia är lite speciell på det viset att när vi går hemifrån så pinnar hon på som bara den, jag hinner knappt med, medans när vi har vänt och går hemåt så går hon sakta, sakta och ska lukta på saker och verkar liksom inte vilja gå hem. Brukar det inte vara tvärtom? Men med den arbetsviljan är jag inte förvånad att hon tycker jag är tråkig och vänder hemåt när vi precis börjat bli lite varma i kläderna.
I dag ringde en en person på stallplats... Efter att hon frågat lite om vad det kostar och var det ligger, frågade jag var hon bodde. Då visade det sig att hon bodde 8 mil (!) härifrån och tänkte inte flytta närmre. Och så frågade jag vad hon hade för häst. En travare som hon skulle rädda från slakt (hm, vi är inte så mycket för att rädda hästar här, tänkte jag säga med lite *ironi* om man säger så...men sa inget) så hon behövde bara en stallplats till hästen fortast möjligt. Eh... det står i annonsen VAR stallet finns, hur tänker man om man söker stallplats 8 mil från hemmet?!
Jag sa, att det är ju lite långt och jag tänker inte sköta om någon annans häst, så det blev inget med det.
Kan det inte ringa någon VETIG mänska??!
måndag 16 januari 2012
I går åkte jag och köpte en HOPPsadel till Otilia. Jag tror att jag gjorde ett riktigt fynd, sadeln är i kanonskick och ser knappt använd ut. Lite mörkare i färgen där stiglädren har varit bara. Det är en Passier, som förvisso kan vara 100 år och knappt se använd ut, men jag tror inte den här är så gammal(ser t o m lite modern ut, och det tycker jag inte att Passiersadlarna gör annars). Ska kolla upp det. Nypris på denna sadeln är 26 200 kr och jag fick den till ett superpris!! Låg jättebra på hästen också, aningens lite för vid, men får väl ha en sån där "snygg" fårskinnspadd under. Har ju Passier på dressyrsadeln också, så jag anade att den skulle passa.
Den är ljusbrun, och jag har inte bestämt mig än om jag tycker den är ful eller snygg. Klart är att det kanske inte är den snyggaste färgen på en skimmel, men vad f*n, man får inte vara så känslig när det gäller en rida-ut sadel och ev. något 20 cm kryss någon gång om året.
Dock är jag ju såpass fjantig att jag måste (naturligtvis) ha matchande stigläder, sadelgjord och träns! Vilket har visat sig vara lite svårt, färgen verkar inte vara jättevanlig. Snål som jag är letar jag begagnat. Vet inte ens vad jag ska ha för storlek på gjorden?! Kan någon vänlig själ upplysa mig om vad som är brukligt att ha i längd på en normalstor häst?!
Nog om sadeln...
I morgon tänker jag börja rida igen, nu får det vara nog med vilandet, jag är så ridsugen! Två veckor ca lyckades jag hålla mig. Får väl börja med att skritta lite *hur det nu ska gå* =o ! Och sen börjar träningen i februari, tjohoo =D !
Usch, är så nervös för att det är så knöckligt i marken i hagen nu, tänker att dom vrickar sig och får pålagringar och hovbroskförbening och ont i kroppen och hasledsförändringar och you name it =( . Inte lätt att vara hästägare.
I dag var jag i Tranås och hälsade på Mammi. En kompis som jag umgicks med i min "ungdom" har så fruktansvärt tragiskt gått bort, han begravdes i dag. Jag var inte där, men jag gick upp till kyrkogården efteråt och la en blomma vid graven. Det var så sorgligt att stå där och titta på alla blommorna och sista hälsningar från vänner och familj. Man har nog inte riktigt förstått vad som hänt. Men en sak är säkert, livet är otroligt skört, man skulle vara mer rädd om sina nära och kära, umgås mer med sina vänner och familj och uppskatta livet, för en dag finns det inte kvar.
"Every Day Counts, Carpe Diem och som min favorit Tabita säger: Man ska va tacksam mot livet!"
Den är ljusbrun, och jag har inte bestämt mig än om jag tycker den är ful eller snygg. Klart är att det kanske inte är den snyggaste färgen på en skimmel, men vad f*n, man får inte vara så känslig när det gäller en rida-ut sadel och ev. något 20 cm kryss någon gång om året.
Dock är jag ju såpass fjantig att jag måste (naturligtvis) ha matchande stigläder, sadelgjord och träns! Vilket har visat sig vara lite svårt, färgen verkar inte vara jättevanlig. Snål som jag är letar jag begagnat. Vet inte ens vad jag ska ha för storlek på gjorden?! Kan någon vänlig själ upplysa mig om vad som är brukligt att ha i längd på en normalstor häst?!
Nog om sadeln...
I morgon tänker jag börja rida igen, nu får det vara nog med vilandet, jag är så ridsugen! Två veckor ca lyckades jag hålla mig. Får väl börja med att skritta lite *hur det nu ska gå* =o ! Och sen börjar träningen i februari, tjohoo =D !
Usch, är så nervös för att det är så knöckligt i marken i hagen nu, tänker att dom vrickar sig och får pålagringar och hovbroskförbening och ont i kroppen och hasledsförändringar och you name it =( . Inte lätt att vara hästägare.
I dag var jag i Tranås och hälsade på Mammi. En kompis som jag umgicks med i min "ungdom" har så fruktansvärt tragiskt gått bort, han begravdes i dag. Jag var inte där, men jag gick upp till kyrkogården efteråt och la en blomma vid graven. Det var så sorgligt att stå där och titta på alla blommorna och sista hälsningar från vänner och familj. Man har nog inte riktigt förstått vad som hänt. Men en sak är säkert, livet är otroligt skört, man skulle vara mer rädd om sina nära och kära, umgås mer med sina vänner och familj och uppskatta livet, för en dag finns det inte kvar.
"Every Day Counts, Carpe Diem och som min favorit Tabita säger: Man ska va tacksam mot livet!"
lördag 14 januari 2012
Självklart blev det snöstorm i går när jag kom hem. Hann inte mer än in i skogen med hundarna så fullkomligt vräkte det ner små runda vita kulor som såg ut som frigolit. Himlen hade något konstigt gult ljus och det blåste som f*n. Naturligtvis. Eftersom jag inte ska få sol och bli lycklig.
I går kväll var vi på bio, Sherlock Holmes 2. Den var bra, men jag tyckte nog ettan var bättre. Men klart sevärd! Mysigt att gå på bio någon gång ibland.
Sitter och funderar på vad jag ska göra med mitt liv... Byta jobb? Men till VAD? Börja läsa? Men VAD? Det finns massor med kurser jag skulle kunna tänka mig att läsa, men frågan är vad det ska nytta till? Och de mesta kurser jag tycker verkar roliga är på engelska och då är det bara till att lägga ner dom planerna på en gång, för det klarar jag inte.
Jag skulle bara vilja veta vad jag vill bli när jag blir stor?!
I morgon ska jag kanske åka och köpa en hoppsadel =o ! Har ju lite planer på att börja hoppa lite 20 cm (!) hinder nu till våren, och jag tycker även att det kan vara skönt att ha en hoppsadel när man rider ut. Vi får se...
I går kväll var vi på bio, Sherlock Holmes 2. Den var bra, men jag tyckte nog ettan var bättre. Men klart sevärd! Mysigt att gå på bio någon gång ibland.
Sitter och funderar på vad jag ska göra med mitt liv... Byta jobb? Men till VAD? Börja läsa? Men VAD? Det finns massor med kurser jag skulle kunna tänka mig att läsa, men frågan är vad det ska nytta till? Och de mesta kurser jag tycker verkar roliga är på engelska och då är det bara till att lägga ner dom planerna på en gång, för det klarar jag inte.
Jag skulle bara vilja veta vad jag vill bli när jag blir stor?!
I morgon ska jag kanske åka och köpa en hoppsadel =o ! Har ju lite planer på att börja hoppa lite 20 cm (!) hinder nu till våren, och jag tycker även att det kan vara skönt att ha en hoppsadel när man rider ut. Vi får se...
fredag 13 januari 2012
I dag är det strålande sol och klarblå himmel. Hinner väl förvisso förvandlas till århundradets snöstorm till jag kommer hem från jobbet, för det är väl inte meningen att jag ska få sol och bli lite gladare (!), men visst känns allt sååå mycket lättare när det är fint väder?
I går var det inpaketering av hästarna som gällde för att dom skulle kunna vara ute litegrann.
Otilia fick paketeras in i det tjockaste vintertäcket jag har, 350 g (eller är det 400g?) med hals, även att det bara låg runt 0, men fy vad det blåste och snöblandat regn på tvären. Faktiskt första dagen som jag funderade på att låta dom vara inne, men jag vill ju gärna att dom ska få komma ut lite i alla fall.
Är så himla ridsugen nu, så frågan är om jag inte ska ta tag i det där med ridandet igen nästa vecka. Inte Otilia emot säkerligen, hon kommer nog bli jätteglad över att få en "uppgift" igen.
Tänkte att jag skulle åka och kolla på K-G träningen i helgen så får jag lite av mitt sug stillat, eller annars blir det precis tvärtom, antagligen faktiskt... Hoppas det är några duktiga ekipage med, det finns ju en tjej här nere som rider St George och det är så roligt att titta på när det rids piaff och passage och byten ner till vartannat =) . (Inte så kul dock att JAG fick rida ihop med henne på en K-G träning i våras, jag som knappt kunde galoppera på min häst. Kan ju förstå vem av oss som han tyckte var roligast att undervisa...)
Via som lurpassar på möss. Då är dom tålmodiga minsann!
Hedvig har fått tillbaka sina vårtor/blåsor under tassarna som hon hade vid den här tiden förra året. Hon har så ont stackarn =( . Får väl försöka grejja med det lite själv först och se om det hjälper, jag har kvar Schampoot och den där vätskan man skulle hälla på. Annars får vi väl åka med henne till vet. igen, men det känns sådär, kostar bara pengar, och dom hade ingen aning om vad det var för något förra gången. Lite konstigt då vi trots allt var på djurkliniken i Jönköping, och där är det väl mängders med djur varje dag med div. åkommor? Hoppas det blir bra i alla fall.
I går var det inpaketering av hästarna som gällde för att dom skulle kunna vara ute litegrann.
Otilia fick paketeras in i det tjockaste vintertäcket jag har, 350 g (eller är det 400g?) med hals, även att det bara låg runt 0, men fy vad det blåste och snöblandat regn på tvären. Faktiskt första dagen som jag funderade på att låta dom vara inne, men jag vill ju gärna att dom ska få komma ut lite i alla fall.
Är så himla ridsugen nu, så frågan är om jag inte ska ta tag i det där med ridandet igen nästa vecka. Inte Otilia emot säkerligen, hon kommer nog bli jätteglad över att få en "uppgift" igen.
Tänkte att jag skulle åka och kolla på K-G träningen i helgen så får jag lite av mitt sug stillat, eller annars blir det precis tvärtom, antagligen faktiskt... Hoppas det är några duktiga ekipage med, det finns ju en tjej här nere som rider St George och det är så roligt att titta på när det rids piaff och passage och byten ner till vartannat =) . (Inte så kul dock att JAG fick rida ihop med henne på en K-G träning i våras, jag som knappt kunde galoppera på min häst. Kan ju förstå vem av oss som han tyckte var roligast att undervisa...)
Hedvig har fått tillbaka sina vårtor/blåsor under tassarna som hon hade vid den här tiden förra året. Hon har så ont stackarn =( . Får väl försöka grejja med det lite själv först och se om det hjälper, jag har kvar Schampoot och den där vätskan man skulle hälla på. Annars får vi väl åka med henne till vet. igen, men det känns sådär, kostar bara pengar, och dom hade ingen aning om vad det var för något förra gången. Lite konstigt då vi trots allt var på djurkliniken i Jönköping, och där är det väl mängders med djur varje dag med div. åkommor? Hoppas det blir bra i alla fall.
torsdag 12 januari 2012
I dag fick hästarna stå inne och äta frukost, det är riktigt busväder. Varför blåser det så in i h*lvete hela tiden?! Kanske för att Domedagen börjar närma sig...! Ska gå ner och släppa ut dom snart, väl inpaketerade.
Jag har satt upp lappar och annonserat om att jag har lediga stallplatser. I går hörde en av sig, får se om hon kommer ut och tittar. Det är ju med lite skräckblandad förtjusning som man släpper in andra i sitt stall, men just nu överväger mitt behov av sällskap det som ev. inte är bra. Tänk att ha någon tt prata med i stallet och kanske rida ihop med! Det är så längesen jag hade det så, så jag har nästan glömt hur det är. Även att jag hade min häst uppstallad så sent som för snart tre år sedan, så var jag ändå nästan alltid själv där oxå, då jag oftast var i stallet dom tider då de andra inte var där.
Får jag en hyresgäst nu kommer jag väl stå och glutta bakom gardinen och så fort människan kommer springer jag väl ut =o !
Såg denna nyhet idag:
http://www.tidningenridsport.se/Tavling/Dressyr/2012/1/EM-hasten-Bocelli-bukoppnad/#disqus_thread
Den senaste i raden av otroligt många topphästar (övervägande dressyrhästar?) som drabbas av kolik. Hur kommer det sig att det är så? Är det att dom utsetts för någon sorts stress? Hur ser deras utfodringsrutiner ut och vad får dom att äta? Jag har TACK O LOV inte haft några sådana problem, och ingen som jag har haft hästen hos heller under nästan 20 års tid. Det var ibland någon ridskolehäst som drabbades på ridskolan när jag var liten men efter det har jag inte varit med om det. Men hos topphästarna läser man både nu och då om kolikhästar och buköppningar. Lite förundrad blir man...
Jag har fått fler bilder på Otilia från hennes uppfödare Agneta. Det är så roligt!! Vad sägs om den här lilla godingen?
Bäbis
Bäbis
1 år
2 år
Jag tycker färgen var otroligt läcker när hon var ett år!
Har blivit lite disträ. Exvis i går slarvade jag bort min mobiltelefon (som vanligt). Jag letade och letade med kunde inte hitta den. Så jag fick be en av gubbarna som är här och jobbar att ringa till den. Hittar den INUTI en pärm, INUTI ett skåp. Där hade jag lagt den, men totalt glömt bort det. Hade ju aldrig hittat den om den laddat ur. Härom veckan glömde jag hundarna i stallet. Lite såna där saker hela tiden. Men min mamma jobbar med dementa och hon säger att bara man kommer på, vad det är man inte kommer ihåg, efter ett tag så är det ingen fara =) .
Nu ska jag gå ut och släppa ut hästarna i blåsten. Vet inte om dom kommer uppskatta det dock.
Jag har satt upp lappar och annonserat om att jag har lediga stallplatser. I går hörde en av sig, får se om hon kommer ut och tittar. Det är ju med lite skräckblandad förtjusning som man släpper in andra i sitt stall, men just nu överväger mitt behov av sällskap det som ev. inte är bra. Tänk att ha någon tt prata med i stallet och kanske rida ihop med! Det är så längesen jag hade det så, så jag har nästan glömt hur det är. Även att jag hade min häst uppstallad så sent som för snart tre år sedan, så var jag ändå nästan alltid själv där oxå, då jag oftast var i stallet dom tider då de andra inte var där.
Får jag en hyresgäst nu kommer jag väl stå och glutta bakom gardinen och så fort människan kommer springer jag väl ut =o !
Såg denna nyhet idag:
http://www.tidningenridsport.se/Tavling/Dressyr/2012/1/EM-hasten-Bocelli-bukoppnad/#disqus_thread
Den senaste i raden av otroligt många topphästar (övervägande dressyrhästar?) som drabbas av kolik. Hur kommer det sig att det är så? Är det att dom utsetts för någon sorts stress? Hur ser deras utfodringsrutiner ut och vad får dom att äta? Jag har TACK O LOV inte haft några sådana problem, och ingen som jag har haft hästen hos heller under nästan 20 års tid. Det var ibland någon ridskolehäst som drabbades på ridskolan när jag var liten men efter det har jag inte varit med om det. Men hos topphästarna läser man både nu och då om kolikhästar och buköppningar. Lite förundrad blir man...
Jag har fått fler bilder på Otilia från hennes uppfödare Agneta. Det är så roligt!! Vad sägs om den här lilla godingen?
Jag tycker färgen var otroligt läcker när hon var ett år!
Har blivit lite disträ. Exvis i går slarvade jag bort min mobiltelefon (som vanligt). Jag letade och letade med kunde inte hitta den. Så jag fick be en av gubbarna som är här och jobbar att ringa till den. Hittar den INUTI en pärm, INUTI ett skåp. Där hade jag lagt den, men totalt glömt bort det. Hade ju aldrig hittat den om den laddat ur. Härom veckan glömde jag hundarna i stallet. Lite såna där saker hela tiden. Men min mamma jobbar med dementa och hon säger att bara man kommer på, vad det är man inte kommer ihåg, efter ett tag så är det ingen fara =) .
Nu ska jag gå ut och släppa ut hästarna i blåsten. Vet inte om dom kommer uppskatta det dock.
onsdag 11 januari 2012
tisdag 10 januari 2012
Nu är jag glad över mitt beslut att låta Otilia vila sig i form i januari. Har fått en hel del snö här och det mår ju aldrig, åtminstone inte jag, en hästägare bra av. Så det är så skönt nu att bara behöva gå ner och släppa ut och mocka på morgonen och sen kan jag gå in igen och elda och bara mysa om jag vill. Det gäller att passa på, en månad går fort! Samtidigt är jag grymt träningssugen. Fast nu har jag ju börjat "träna" på annat vis, måndagar springer jag nämligen en liten runda och onsdagar simmar jag. Måste bli av med dom där förfärliga valkarna =o .
Samtidigt har jag knappt (åt faktiskt två Riesenkolor i fredags) ätit några godsaker och inte druckit några onyttiga drickor, här dricks det numera vatten till maten, sedan nyår. Inte heller har jag ätit en endaste liten jordnötsring(mmmmm, vad det är GOTT) och inte ens ett litet chips. Och inte heller någon chokladbit. Fasen, vad DUKTIG jag är, jag åt sånt VARJE dag innan, så det har varit lite jobbigt måste jag säga, fast inte alls lika jobbigt som jag trodde det skulle vara.
Däremot kunde jag inte stå emot mammas goda bakverk som dukades upp framför mig i söndags. Då har jag ingen som helst självdisciplin. Vi var hos min bror i Västerås över dagen och lämnade en säng, då han numera har blivit singel. Vi bor verkligen utspridda nu, vi syskon. Syster bor i Norge och bror i Västerås, så vi ses inte så ofta. Det är synd, jag skulle helst vilja att vi bodde allihopa tillsammans, som man gjorde förr ;) .
Har en massa grejjjor ute på Tradera. Mest skit faktiskt, men folk köper ju! Får väl in någon femhundring på några grejjor som går ut i dag, som jag inte har/haft någon som helst användning för, så det är ju lättförtjänta pengar.
I dag fyller min Gubbe år, jag har gett honom en weekend i hans "favoritstad" Stockholm och så ska vi gå på den nya musikalen "Dirty Dancing". Den tror jag är bra.
Samtidigt har jag knappt (åt faktiskt två Riesenkolor i fredags) ätit några godsaker och inte druckit några onyttiga drickor, här dricks det numera vatten till maten, sedan nyår. Inte heller har jag ätit en endaste liten jordnötsring(mmmmm, vad det är GOTT) och inte ens ett litet chips. Och inte heller någon chokladbit. Fasen, vad DUKTIG jag är, jag åt sånt VARJE dag innan, så det har varit lite jobbigt måste jag säga, fast inte alls lika jobbigt som jag trodde det skulle vara.
Däremot kunde jag inte stå emot mammas goda bakverk som dukades upp framför mig i söndags. Då har jag ingen som helst självdisciplin. Vi var hos min bror i Västerås över dagen och lämnade en säng, då han numera har blivit singel. Vi bor verkligen utspridda nu, vi syskon. Syster bor i Norge och bror i Västerås, så vi ses inte så ofta. Det är synd, jag skulle helst vilja att vi bodde allihopa tillsammans, som man gjorde förr ;) .
Har en massa grejjjor ute på Tradera. Mest skit faktiskt, men folk köper ju! Får väl in någon femhundring på några grejjor som går ut i dag, som jag inte har/haft någon som helst användning för, så det är ju lättförtjänta pengar.
I dag fyller min Gubbe år, jag har gett honom en weekend i hans "favoritstad" Stockholm och så ska vi gå på den nya musikalen "Dirty Dancing". Den tror jag är bra.
fredag 6 januari 2012
Hemma efter en låååååång, men rolig, dag i Göteborg. Det är verkligen "en miljon" hundar där, hög musik, hundar som skäller, människor som pratar m.m så efter en heldag på Mässan är man rätt mör. Hundarna också. Som tur var så var vår utställningsring uppe på andra våningen, där var det lite lugnare, så det var skönt.
Utställningen gick som förväntat kan man säga, domaren tycker ju förstås att dom är för tunna. Men blev i alla fall 2:a bästa tik med Via i öppen klass. Det var ju lite oväntat.
Båda hundarna har skött sig så bra i montern och har blivit klappade av säkert 100 personer. Hedvig tyckte det var skiiiitläskigt i början, men vande sig efter ett tag.
Här är lite bilder från dagen:
Hedvig, Juniorklass
Via, öppen klass
Via HATAR utställningar, det ligger definitivt högst upp på hennes hatlista, det är det tråkigaste hon vet. Tycker det syns på bilden nedan, det ser ut som hon ska spy =) .
Hedvigs kritik:
"Ännu mkt tunn och ofärdig. Bra huvudlängd, vacker hals. Utmärkt förbröst. Kort bröstkorg. Stark rygg. Sluttande kors som påverkar bakbensrörelserna. Starka ben och fötter. Mkt omogna rörelser. Helt ok i temperamentet. Behöver mkt tid att växa i sin kostym."
Vias kritik:
"Tilltalande typ och storlek. Dock kunde hon vara kraftigare kroppsmässigt. Huvudet välskuret med bra könsprägel. Ngt kort i sin hals. Ngt rakställd skuldra. Lite grund i sin bröstkorg. Ben och fötter ok. Rör sig med ganska avmätta steg såväl fram som bak. Trevligt temperament. Välvisad."
Very Good på båda.
Annars har dagen tillbringats ganska mycket här:
Nu ska jag gå och lägga mig i badet och bara njuta!
Utställningen gick som förväntat kan man säga, domaren tycker ju förstås att dom är för tunna. Men blev i alla fall 2:a bästa tik med Via i öppen klass. Det var ju lite oväntat.
Båda hundarna har skött sig så bra i montern och har blivit klappade av säkert 100 personer. Hedvig tyckte det var skiiiitläskigt i början, men vande sig efter ett tag.
Här är lite bilder från dagen:
Via HATAR utställningar, det ligger definitivt högst upp på hennes hatlista, det är det tråkigaste hon vet. Tycker det syns på bilden nedan, det ser ut som hon ska spy =) .
"Ännu mkt tunn och ofärdig. Bra huvudlängd, vacker hals. Utmärkt förbröst. Kort bröstkorg. Stark rygg. Sluttande kors som påverkar bakbensrörelserna. Starka ben och fötter. Mkt omogna rörelser. Helt ok i temperamentet. Behöver mkt tid att växa i sin kostym."
Vias kritik:
"Tilltalande typ och storlek. Dock kunde hon vara kraftigare kroppsmässigt. Huvudet välskuret med bra könsprägel. Ngt kort i sin hals. Ngt rakställd skuldra. Lite grund i sin bröstkorg. Ben och fötter ok. Rör sig med ganska avmätta steg såväl fram som bak. Trevligt temperament. Välvisad."
Very Good på båda.
Annars har dagen tillbringats ganska mycket här:
Nu ska jag gå och lägga mig i badet och bara njuta!
torsdag 5 januari 2012
I morgon är det dags för My Dog med Flickorna. Vi åker tidigt i morgon för jag vill inte stressa, då blir jag så nervös.
Hm, det blir nog skoj, Hedvig ser ut som en byracka, håret står åt alla håll. Jag har försökt att föna och kamma, men det reser sig igen när det blir torrt. Och Via... ja, hon ser ju ut som hon gör, på sitt eget lilla vis.
Men jag ska ju ändå dit och sitta i klubbens monter hela dagen så då kan jag ju lika gärna ställa ut när jag ändå är där liksom. Fast jag ångrar mig lite nu, alla andra går in för det till 10000 %, jag kammar och borstar lite innan ungefär! Och inte vet jag hur jag ska ställa dom heller för att göra dom så rättvisa som möjligt. Men som sagt, jag gör det mest på skoj. Det där med utställningar är egentligen inte min grej...
Via föredrar nog att vara hemma och bevaka ifall det kommer ut någon liten mus från buren.
Hedvig föredrar nog denna ställningen istället för "stå" på utställning.
Och dom föredrar definitivt ett bad av denna sort, i stället för att bada och göra sig fina.
Hm, det blir nog skoj, Hedvig ser ut som en byracka, håret står åt alla håll. Jag har försökt att föna och kamma, men det reser sig igen när det blir torrt. Och Via... ja, hon ser ju ut som hon gör, på sitt eget lilla vis.
Men jag ska ju ändå dit och sitta i klubbens monter hela dagen så då kan jag ju lika gärna ställa ut när jag ändå är där liksom. Fast jag ångrar mig lite nu, alla andra går in för det till 10000 %, jag kammar och borstar lite innan ungefär! Och inte vet jag hur jag ska ställa dom heller för att göra dom så rättvisa som möjligt. Men som sagt, jag gör det mest på skoj. Det där med utställningar är egentligen inte min grej...
onsdag 4 januari 2012
Tung dag i dag. Det är så tomt i stallet, det är någonting som fattas.
Alla säger att det kommer kännas bättre efteråt och visst, på ett sätt känns det bättre för ångesten inför det hela är borta, men nu kommer tvivlet, tankarna, saknaden och tomheten. Gjorde jag rätt? Skulle jag ha väntat och sett om han blev bättre? Hur KUNDE jag?!? Han litade på mig, han tyckte om mig, han hade aldrig fått ens en liten smäll eller något pisk, och så DÖDAR jag honom? Så tänker jag nu... =( .
Jobbigt att se hans täcken och grimma och träns, jag gick igenom lite idag och ska sälja det mesta. Det är ändå för litet för Otilia.
Men ändå kändes det lite bättre i hjärtat, när jag var ute i hagen i dag och plockade lite pinnar och annat "otäckt", så kom Otilia fram till mig och blåste mjukt på mitt ansikte. Hon finns ju kvar hos mig, så nu får jag försöka tänka framåt och fokusera på henne.
Jag fick ett sånt fint inlägg på min FB: " sörj inte för att han är borta, gläds åt den tiden han var din..." Det var så fint skrivet och jag gråter varje gång jag läser det.
Tack till er som har hört av sig, ett värmande ord betyder så mycket!
"Huset" vi var och tittade på för ett par veckor sedan blir det ingenting med. Vi la ett bud under utgångspriset, vad vi tyckte man kunde betala för det stället, men nu hade någon lagt ett bud på utgångspriset och då är det inte längra aktuellt. Personen som la det budet skulle ha huset till att ställa in grejjor i...!
I kväll ska jag åka och simma! Nyårslöften... I måndags sprang jag en sväng och i kväll blir det då alltså simning. Ska verkligen försöka hålla mig till detta nu, springa och simma en gång/vecka och sen dressyrträningen två ggr/v, och sen sluta äta så mycket godsaker, så kanske jag blir snygg till sommaren ;) .
Alla säger att det kommer kännas bättre efteråt och visst, på ett sätt känns det bättre för ångesten inför det hela är borta, men nu kommer tvivlet, tankarna, saknaden och tomheten. Gjorde jag rätt? Skulle jag ha väntat och sett om han blev bättre? Hur KUNDE jag?!? Han litade på mig, han tyckte om mig, han hade aldrig fått ens en liten smäll eller något pisk, och så DÖDAR jag honom? Så tänker jag nu... =( .
Jobbigt att se hans täcken och grimma och träns, jag gick igenom lite idag och ska sälja det mesta. Det är ändå för litet för Otilia.
Men ändå kändes det lite bättre i hjärtat, när jag var ute i hagen i dag och plockade lite pinnar och annat "otäckt", så kom Otilia fram till mig och blåste mjukt på mitt ansikte. Hon finns ju kvar hos mig, så nu får jag försöka tänka framåt och fokusera på henne.
Jag fick ett sånt fint inlägg på min FB: " sörj inte för att han är borta, gläds åt den tiden han var din..." Det var så fint skrivet och jag gråter varje gång jag läser det.
Tack till er som har hört av sig, ett värmande ord betyder så mycket!
"Huset" vi var och tittade på för ett par veckor sedan blir det ingenting med. Vi la ett bud under utgångspriset, vad vi tyckte man kunde betala för det stället, men nu hade någon lagt ett bud på utgångspriset och då är det inte längra aktuellt. Personen som la det budet skulle ha huset till att ställa in grejjor i...!
I kväll ska jag åka och simma! Nyårslöften... I måndags sprang jag en sväng och i kväll blir det då alltså simning. Ska verkligen försöka hålla mig till detta nu, springa och simma en gång/vecka och sen dressyrträningen två ggr/v, och sen sluta äta så mycket godsaker, så kanske jag blir snygg till sommaren ;) .
tisdag 3 januari 2012
I dag är det en sorgedag. Othello finns inte med oss längre. Känslan man har innan det sker går inte att beskriva, kanske kan den mest liknas vid ångest. Efteråt känns det bättre, med bara en sorg i hjärtat kvar.
Jag har valt, alla tre gångerna jag har varit tvungen att ta bort mina hästar, att använda mig av Svensk Lantbruksstjänst som det heter. Hästen avlivas hemma, det går otroligt snabbt, dom hinner inte uppfatta ett endaste dugg (har man inte varit med om det tror jag inte att man förstår hur fort det går) och sen tar dom med hästen. Det absolut smidigaste och minst smärtsamma tror jag nog.
Killen som kom i dag var samma som hämtade Aben. Jag hade hoppats på att det skulle vara han, han var så lugn och snäll, frågade hur vi ville ha det och gjorde det hela på ett 100% proffesionellt sätt. Men när han åkte så sa jag till honom, att jag hoppas att jag aldrig mer kommer att se honom...
Jag kommer aldrig få en så snäll häst som Othello igen, han var det snällaste häst jag någonsin träffat. Han var lite som en hund. Han älskade att pussas, och varje morgon skulle han stå med sin mule på min mun en liten stund. Han kom först i hagen och han älskade när man borstade honom. Uppfödaren berättade för mig att han brukade somna och ramla omkull (!) när han var liten och dom borstade på honom.
Ridmässigt fungerade det ju aldrig direkt bra, men det har ju sina förklaringar nu.
Jag kommer aldrig glömma min lille vän som jag fick ha till låns en så kort stund.
Jag hoppas du har det bra där du är nu, jag älskar dig min lille Bobben.
http://www.indigo.org/rainbowbridge_ver2.html
Jag har valt, alla tre gångerna jag har varit tvungen att ta bort mina hästar, att använda mig av Svensk Lantbruksstjänst som det heter. Hästen avlivas hemma, det går otroligt snabbt, dom hinner inte uppfatta ett endaste dugg (har man inte varit med om det tror jag inte att man förstår hur fort det går) och sen tar dom med hästen. Det absolut smidigaste och minst smärtsamma tror jag nog.
Killen som kom i dag var samma som hämtade Aben. Jag hade hoppats på att det skulle vara han, han var så lugn och snäll, frågade hur vi ville ha det och gjorde det hela på ett 100% proffesionellt sätt. Men när han åkte så sa jag till honom, att jag hoppas att jag aldrig mer kommer att se honom...
Jag kommer aldrig få en så snäll häst som Othello igen, han var det snällaste häst jag någonsin träffat. Han var lite som en hund. Han älskade att pussas, och varje morgon skulle han stå med sin mule på min mun en liten stund. Han kom först i hagen och han älskade när man borstade honom. Uppfödaren berättade för mig att han brukade somna och ramla omkull (!) när han var liten och dom borstade på honom.
Ridmässigt fungerade det ju aldrig direkt bra, men det har ju sina förklaringar nu.
Jag kommer aldrig glömma min lille vän som jag fick ha till låns en så kort stund.
Jag hoppas du har det bra där du är nu, jag älskar dig min lille Bobben.
http://www.indigo.org/rainbowbridge_ver2.html
söndag 1 januari 2012
Oj, vad jag har varit dålig på att uppdatera nu IGEN!! Men har som vanligt varken haft tid eller lust och vår dator här hemma är helt kass och fungerar bara när den själv vill = typ aldrig.
Nu är det i alla fall 2012, nytt år, nya utmaningar. Har faktiskt ett nyårslöfte; att försöka bli snygg, hihi det kommer ta mååååååååånga år, men lite mer vältränad skadar ju inte.
Nu blir det en månads vila för Otilia, hm, vet inte riktigt om det där med vila är hennes grej faktiskt. Det är ju en liten arbetsmyra ut i hovspetsarna, och "se mig, pyssla med mig, GÖR VAD SOM HELST, bara jag får vara i centrum" är ju hennes melodi, men efter denna månaden är det hårdträning (!) som gäller igen. Det blir dressyrträning två gånger i veckan i den mån det fungerar och kanske, KANSKE, vääääldigt kanske lite hoppning nån gång ibland. Ska i alla fall bli löshoppning med jämna mellanrum, det tror jag är nyttigt. Vi avslutade med lite löshoppning innan vilan i fredags, hon var duktig.
En hemsk, fruktansvärd sak =( . Othello ska tas bort veckan som kommer. Det kan inte finnas något värre. En del av mig vill bar dra på det och låta honom gå, medans en del av mig bara vill ha det gjort så fort som möjligt. Usch, jag får så ont i magen bara jag tänker på det...
I går, nyårsafton, var vi hos bekanta från hundklubben, vi var tre par och vi åt och drack gott. Vi var tidiga hem, åkte hem strax efter 12- halv ett, för hundarna var själva hemma här och då vill jag inte vara borta för länge.
Såg flera st som släppte upp rislyktor i stället för fyrverkerier, vilket jag tycker är ett helt underbart komplement till dessa bedrövliga smällare som skrämmer livet ur div. djur och som skadar flera stycken svårt varje år. Tänk vad vackert om varje familj kunde skicka upp rislyktor i stället, tusentals som skulle fylla den mörka himlen. Det vore en syn vill jag lova.
Nu är det i alla fall 2012, nytt år, nya utmaningar. Har faktiskt ett nyårslöfte; att försöka bli snygg, hihi det kommer ta mååååååååånga år, men lite mer vältränad skadar ju inte.
Nu blir det en månads vila för Otilia, hm, vet inte riktigt om det där med vila är hennes grej faktiskt. Det är ju en liten arbetsmyra ut i hovspetsarna, och "se mig, pyssla med mig, GÖR VAD SOM HELST, bara jag får vara i centrum" är ju hennes melodi, men efter denna månaden är det hårdträning (!) som gäller igen. Det blir dressyrträning två gånger i veckan i den mån det fungerar och kanske, KANSKE, vääääldigt kanske lite hoppning nån gång ibland. Ska i alla fall bli löshoppning med jämna mellanrum, det tror jag är nyttigt. Vi avslutade med lite löshoppning innan vilan i fredags, hon var duktig.
En hemsk, fruktansvärd sak =( . Othello ska tas bort veckan som kommer. Det kan inte finnas något värre. En del av mig vill bar dra på det och låta honom gå, medans en del av mig bara vill ha det gjort så fort som möjligt. Usch, jag får så ont i magen bara jag tänker på det...
I går, nyårsafton, var vi hos bekanta från hundklubben, vi var tre par och vi åt och drack gott. Vi var tidiga hem, åkte hem strax efter 12- halv ett, för hundarna var själva hemma här och då vill jag inte vara borta för länge.
Såg flera st som släppte upp rislyktor i stället för fyrverkerier, vilket jag tycker är ett helt underbart komplement till dessa bedrövliga smällare som skrämmer livet ur div. djur och som skadar flera stycken svårt varje år. Tänk vad vackert om varje familj kunde skicka upp rislyktor i stället, tusentals som skulle fylla den mörka himlen. Det vore en syn vill jag lova.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)